Livets spel är
ämnet för denna kortartikel. Jag vet inte riktigt varifrån jag fick
inspirationen, men någonstans dök tanken upp att livet faktiskt är lite som ett
spel. Det innehåller så mycket action och så mycket strategi. Och så mycket
”vara bättre än andra”. Det är livets spel – världens mest potentiellt
innehållsrika spel, där man inte har råd att förlora några liv.
Något man ofta får höra i skolvärlden, jobbvärlden och
akademikervärlden (det vill säga så gott som alla världar) är att det handlar
om en själv och inte om andra. Man ska inte gå runt och jämföra sig med andra
utan satsa på att tävla mot ”sig själv”. Detta går inte ihop med idén om livets
spel, men är heller ingen sanning. Hela livet går ut på jämförelser. Visar man
sig inte bättre än andra så kommer man heller inte att klättra något på
karriärstegen. Och det är roligare att överträffa andras resultat än det är att
överträffa sina egna.
Nu är jag en ganska tävlingsinriktad person, men jag har
insett att man aldrig inspireras lika mycket att lyckas av sin egen succé eller
sina egna misslyckanden. I grunden handlar det nog alltid om hur andra har
lyckats, och vad konsekvenserna blir om man själv inte håller sig på samma nivå
eller högre nivå. I ett gratisspel blir man troligtvis skjuten, i livet blir
man lämnad bakom. Ungefär samma sak, med tanke på att man troligtvis har några
extra liv i spelet.
Man får ut mycket av att tänka sig livet som ett spel. Man
kan bygga upp taktiker, göra smarta drag, och framför allt få saker gjorda. Ett
spel där inget händer kommer aldrig att slå på spelmarknaden. Livets spel blir
vad man gör det till. Det kan vara det mest raffinerade och inspirerande spel
som någonsin skapats, och det kan vara stillastående, tråkigt tidsfördriv.
Beslutet är ditt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar